Hur man fördriver tiden i väntan på matchstart

Ibland blir det konstiga sammanträffanden. Jag brukar läsa Ebbas blogg på svt. Idag handlar hennes inlägg om bröstförstoring och det är precis det som vi diskuterade idag när vi väntade på Emils handbollsmatch, vilken var väldigt försenad så vi hann i och för sig avhandla en hel del, men som sagt även detta ämne. Hur vi kom in på det kom jag inte riktigt ihåg, men det är en sådan märklig företeelse. I min värld kan jag inte över huvudtaget förstå hur någon kan vilja ha stora bröst. Tre gånger i mitt liv har jag haft det och då har de ju bara varit i vägen. De var i vägen när man skulle sova, gick ju inte alls att hitta någon bekväm ställning. De var även i vägen när man skulle gå förbi folk, hur artigt är det att slå till någon med ett par bröst? De guppade som bara den när man skulle röra sig lite snabbare än gåfart. Ingen fördel alls. Och det konstiga är kvinnor som säger att de måste göra det för att brösten har förändrats så mycket efter de fött och ammat barn. Så de vill bara se ut som de gör egentligen, dvs innan. Om man ska dra det argumentet i långbänk borde alla kvinnor operera bort sina bröst helt och hållet. För det är ju så vill alla såg ut innan pubertet och barnafödande.

Matchen då? Jo den var också en upplevelse. Den domaren hade inte sin bästa dag på jobbet. Det blir märkligt spel när killarna själva vet om att de brutit på någon regel och därför stannar upp för de inser att domaren ska blåsa. Men det gjorde han inte, typ aldrig. Stackars killar blev alldeles förvirrade, men vänta nu... Jag studsade en gång och tog upp, jag gjorde det en andra gång och det får man ju inte, då stannar jag, men va fan domaren blåser ju inte så jag studsar väl vidare då och gör mål... Inte undra på att vissa tappar humöret, men eftersom han dömde (eller inte dömde alls) lika för båda lagen var det inte mer än att uppgivet skratta åt det vid sidan om. Det var nog lättare för Sävehof att skratta, som vann matchen.

Matchkillen

En helt vanlig lördag

Ibland överträffar verkligheten fantasin. I morse vaknade minstingen tjugo i åtta och frågade när vi skulle gå upp. Jag svarade att hon gärna fick gå upp och det gjorde hon med ett skutt. Tänkte ligga kvar och dra mig lite och vaknade nästa gång en och en halv timme senare av att de två större barnen spelade Nintendo DS ihop. Lillasyrran gick det inte lika bra för så hennes humör började dala. Tänkte att det var dags att vakna till för att kunna gå upp och rensa upp i stormens efterdyningar, men då ryckte storebrorsan in och sa att de kunde byta spel, eftersom han ändå låg ganska bra till. Och minstingen lekte nöjd och glad på våningen under... Fantastisk start på morgonen.

Resten av dagen blev lika bra. Julie-Ella tävlade i Friidrottens Hus. Hoppade nytt personligt rekord i längdhopp och kom på en andra plats på 600m, fast hon tävlade i en åldersklass över henne. Så hon skuttade till bilen på väg hem.

Mamma ryckte in och hjälpte till att skjutsa barnet som var på annan träningsaktivitet, kom och lämnade honom och bytte mot den lilla som tröttnat på heja på storasyster. Och sedan bjöd hon på middag. Tur att hon finns när mannen överger familjen för ett EU-land i blivande ekonomisk kris och säkert mycket finare väder. Som dessutom tar med sig kameran fast han fått alldeles ny och superlyxig mobil. Avundsjuk jag? Nja.... Men utan kamera blev det inga häftiga bilder på den blivande idrottsstjärnan.

Fredagspyssel

Idag är det pyssel, indisk hämtmat, minimello och popcorn som gäller!

Fantastiska kreationer av Thea. Emil har även bidragit till ängelns klänning.

Emils drömmar

Emil berättade att han väldigt gärna skulle vilja vara president i USA. Ganska snabbt ändrade han sig till att vilja vara son till presidenten i USA, eller rättare sagt ville han att Fredrik skulle bli president i USA så att Emil skulle bli presidentson. För han vill inte byta pappa. Hänger ni med?

Jag tyckte det hela var intressant och tänkte i mitt stilla sinne att det känns bra att ha en son med ambitioner. Tills jag fick höra motiveringen...

Emil har sett att Vita huset omges av fantastiska gröna och välskötta gräsmattor. Och i hans värld är de helt perfekta till FOTBOLLSSPEL! För en sekund trodde jag att han ville förändra världen, men icke sa Nicke.

Dagens outfit

Det är en stor tradition på bloggar att visa upp dagens outfit. Idag bjuder även jag på två fina personer.

Gissa vilka de föreställer? Ni ska få en ledtråd. Det är tema Astrid Lindgren på deras skola idag. För sakens skull vill jag bara tillägga att det där geväret stannade hemma. Passar inte riktigt på en skola, även om det är tema...

Lite om ditten och datten

Eller är det vinter nu? I alla fall, skriver omdömen i massor, läser omdömen, håller utvecklingssamtal och går på utvecklingssamtal. Det är min sysselsättning nu. Och det är en ständig balansgång. Vara tydlig så att uppfattningar av läget och förväntningar på betyg blir realistiska, samtidigt som att man ska peppa och uppmuntra. I många lägen blir det krystat.

Roligt nog var vi på utvecklingssamtal med Julie-Ella och det går fullkomligt strålande för henne i skolan och vi hade ett riktigt bra samtal. Så vi firade med en film och lite chips. Förgyllde en annars tung vardag.

Var riktigt arg när jag åkte från arbetet idag. "Tuffa" killar som i klunga ger sig på och "skojar" med en mindre tuff klasskamrat. Usch och fy för sådana fega fasoner. Åkte på sig en rejäl offentlig utskällning. Hoppas de skämdes rejält. I det läget är det extra skönt att kunna åka hem till mina egna underbara gullungar och kramas och pussas lite. Och skoja. Thea skämtar och skrattar åt allt just nu. Ett litet guldlockigt charmtroll är hon. Vilken tur jag har.

Det är inte alla förunnat att ha det så. Det blev igen uppenbart i veckan. Livet är orättvist och man skulle så gärna vilja kunna hjälpa till i alla lägen, men ibland är det bara att inse att man har vissa begränsningar. Men jag håller alla tummar jag har att det blir bra och önskar lycka till av hela mitt hjärta.

IKEA-trippen

Vårt stora matbord i vardagsrummet har rasat. Ena foten är knäckt. Min arbetskamrat har sexrelaterade gissningar om vad om har hänt, men inget så roligt var det. Julie-Ellas kompis satte sig på bordet, det hördes ett brak och när vi kom in i rummet stod Julie-Ella där med fruktskål i ena handen och datorn i andra. Vilken tur att hon är en handbollstjej. Vilken tur att det även gick bra med tjejerna, nu för tiden dör barn av mål och gravstenar som vält, så varför inte också ett matsalsbord?

Så nu fick vi ytterligare ett nytt projekt. Det känns inte alls tillförlitligt att försöka limma det då kompisen är en riktig lättviktare och ändå lyckades. Är inte säkert att vi kommer lika lätt undan nästa gång.

Det blev en tur till IKEA för att titta runt lite. Det slutade med att jag köpte fyra nya bordsben och planer att fixa till bordskivan, kapa lite i de avrundade hörnen så det blir lite mer fyrkantigt, sedan slipa det och till sist vaxa det. Fick ett tips från en annn arbetskamrat, som inte är lika fantasifull så det går att prata med utan att det bara fnissas hela tiden. Tror det hela kommer att bli riktigt snyggt. Kan inte riktigt bestämma mig för om vi ska skruva på benen ikväll och avvakta slipandet och vaxandet till våren, eller hoppas på att det blir väder och läge för att såga och slipa mitt emellan badrumsrenovering, idrottsaktiviteter och arbete. Det är så väldigt mörkt dessutom så tiden blir ännu mer begränsad. Får se vad jag kan övertala min man till.

Eftersom bordet inte är färdigt är det inte så roligt att lägga ut en bild på det, men jag kom hem med massa andra trevliga saker än stolsben, t ex en lampa och en fäll vilka passar bra i höstrusket.

Och så blev det några julklappar, men det kan jag ju såklart inte skriva om.