Krupp

Thea har haft krupp sedan fredags. Idag hade hon väl mest efterdyningar. Det är skönt att hon har blivit större för det blir inte lika illa. Vi slipper gå ut och gå med henne mitt i natten. Tur är väl det eftersom alla barnvagnar numera är utrensade. Hade varit tufft och gå runt och släpa på dryga tjugo kilo. För eftersom det är så kallt fortfarande hade det inte varit ett alternativ att bara gå ut och sitta still en halvtimme.

Hon kanske dessutom börjar bli så stor nu att anfallen slutar helt. Men med mina gener vågar man inte riktigt hoppas. Hon är ju den som är mest lik mig. Och det killar vansinnigt i halsen nu... Fördelen är väl att det är svårt att ha 40-årskris när man samtidigt har barnsjukdom.

Varför heter det förresten att man får krupp på något? Får inte alls det att gå ihop. Någon som vet får gärna förklara.

Vårväder men värmen saknas

Utanför Frölunda Borg i väntan på mormor. Vi blev lurade av vårsolen. Inte riktigt så varmt ännu. Hettar nog till när vi väl kommer in. Det talas om fullsatt. Barcelona lockar nog, trots Vårväder.

Läxläsning

I bland är det svårt att hinna med och då får man slå två flugor i en smäll. I detta fall övervaka läxarbetet samtidigt som vi väntar ut lilla gymnasten. Men göra läxor på café är inte fy skam. Bra blev det också.

Vardagsänglar

Idag har vi haft utbildning i hjärt- och lungräddning på jobbet. Det är en så himla viktig sak att kunna och det borde alla få på jobbet, regelbundet. Så det sitter i ryggmärgen om man behöver det. Hoppas, hoppas jag aldrig kommer behöva det. Om det händer på jobbet vet jag i alla fall nu vem jag vill ha i närheten.

Kalasfirande

Som tur var blev familjen frisk i tid att fira våra februarisötnosar. Det blev i alla fall en bra avslutning på lovet. Först släkt och sedan vänner. Emil och JulieElla hade kalas i simhallen. Vi hade bokat den efter stängning så det var bara vi som var där. Jag var badvakt och det är förklaringen till att detta mycket lyckade kalas inte är förevigat på bild. Men förhoppningsvis i deras hjärtan.

Inte som vi väntat oss

Jag tycker vi förtjänar ett nytt sportlov. Kräksjuka har förstört vårt. Fy!

Stresshantering

Bästa sättet för mig är:

Vara ute och springa eller promenera. Just nu blir det promenad eftersom jag fortfarande har lite sviter från förra veckan. Luften och dagsljuset är det viktiga.

Läsa böcker eller se på TV-serier. Nu är jag fast i Greys Anatomy.

Vara med barnen och göra roliga saker, ingen praktisk omvårdnad, men gärna lek, spel eller utflykter. De har också blivit så stora att de är roliga att bara sitta och prata med. Tur det är lov nästa vecka.

Sova. Hur klarar sig folk på mindre än nio timmars sömn, nu mitt i vintern?

Fika med kompisar. Hade underbara fika- och middagsträffar i helgen som var. Laddar fullständigt på energidepåerna.

Det är just det min stresshantering går ut på. Ladda energi så jag orkar jobba lite extra. Allt utom läsandet och TV-tittandet. Det är mer en flykt och hjärnvila. Behövs också ibland.

Har någon något annat bra tips?

I valet och kvalet

Har fått en idé om att jag skulle färganpassa bokhyllan. Egentligen är jag väldigt emot detta. Det är konstigt att sortera böcker efter färg. Jag tänker dock att det ska bli fint. Att det på något sätt ska ge ett mer stillsamt intryck. Men jag vet inte. Det känns som det blev mer påtagligt med ett helt hyllplan i rött. Så är det ju inte heller helt enkelt. De flesta bokryggar har ju fler färger så det blev mycket att ta hänsyn till.

Dessutom kunde jag inte genomföra det helt ut. Vissa serier kan man inte bara splittra och placera ut var som helst. Kanske därför det inte blev bra? Eller så är det bra, men att jag bara måste komma över mitt motstånd mot denna fåniga indelningsprincip.

Snällburken

En perfekt present har Thea kommit på. Hon har gjort en snäll-burk till mig.

Den är väldigt omsorgsfullt dekorerad. 

Och i den ligger lappar. Man ska ta en varje dag. Perfekt i alla lägen. Men bäst är den när man inte är på topp. Till exempel när man är sjuk men går till jobbet ändå för att man har för mycket viktigt att göra.

I mammas fotspår

Vi har pianoskola hemma. Det är mina gamla pianoböcker vi arbetar oss igenom. Det är bara det att Julie-Ella är så duktig att mina kunskaper snart inte kommer räcka till. Vad roligt det vore om vi kunde få till riktig undervisning.



Mycket att hålla reda på

Det är inte lätt att vara storebror till två systrar. Det har nu visat sig att den lilla är mer killtokig än den stora. Att hon har en fästman sedan något år tillbaka har vi vetat om länge, men idag fick vi också veta att de två tydligen brukar ha pusskalas på dagis. Meddelade hon vid middagen, som om det var det mest självklara i världen. Vad gör man annars med den man ska gifta sig med?

Vi har talat om för Emil att det ingår i hans storebrorsysslor att bevaka alla killar som kommer nära syrrorna. Vi trodde dock inte att det var så aktuellt än. Inte lätt heller när de båda är på olika ställen på dagarna.

Det är inte bara jag...

...som längtar till varmare ställen och mer sol.

Har fått bekräftat att jag inte är skapt för detta klimat. Jag blir fysiskt sjuk av solbristen. Vad underbart det vore om man kunde få en solresa på recept.