Det är så roligt att sticka, eller i alla fall planera och starta ett stickprojekt. Själva stickningen är också bra, meditativ på något sätt. Men så är det det där att det kommer så mycket emellan att det inte blir klart när jag hade tänkt mig. Då kanske det blir fel säsong, ett sommarlinne i vintern eller tvärtom. (Då är det i och för sig en fördel att det numera är höstväder året om i Göteborg.) Eller i sämre fall har barnet redan vuxit ur plagget innan det är klart. Det löser jag genom att skaffa många barn och aldrig sticka till den yngsta. Sen är det den vansinnigt tråkiga avslutningen. Tänk om jag hade någon som kunde sy ihop allt för mig. Det är sååå tråkigt. Att jag dessutom har en förkärlek för randigt gör inte det hela roligare, bara väääldigt många fler trådar att fästa. Men idag har jag bestämt mig för att nu ska tröjan sys ihop. Till vilket pris som helst. Annars blir det väl risk att till och med jag har vuxit ur tröjan och den blir liggande oanvänd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar