Gott Nytt År!

Fantastiskt fin avslutning på året. Många verkar längta efter snö, men det gör inte jag. Soligt, frostigt och vindstilla är det perfekta vintervädret, tycker jag.

Året går läskigt fort. Har precis fyllt i vår nya väggalmanacka och inser att helt plötsligt kommer vi sitta här hemma helt slut efter ännu ett julfirande och Lundaspel. Då är jag så glad att vi i alla fall tar vara på tiden. Skit samma att vi hållit på att renovera vårt badrum i drygt ett och ett halvt år. Vi har gjort så mycket roliga saker i stället. Mycket idrott och mycket mys. Hoppas nästa år blir lika bra.

Dags att piffa upp mig lite inför nyårsfestandet. Det har varit lite fullt upp i över en vecka så jag har inte riktigt laddat för detta. Vet inte riktigt hur jag ska se ut ikväll. Kanske jag kör julfrisyren i repris?

Gott Nytt År familj och vänner!

Spännande värre

Spännande värre på handboll. Det går lite upp och ner. Just nu känns det som ett omöjligt uppdrag. Kan det bli så att båda syskonen stänger till mellan stolparna. Ett julmirakel till, tack!

Julmirakel

Mysigt att vara hemma med mamma, syster och bror. Fixa och pyssla, göra julgodis och leka. Men ändå, längtar så otroligt mycket efter julklappar. Och vad händer då? Man får ett paket på posten!

Hon har vunnit en tävling en tävling i Prinsessan-tidningen, en Trassel-Barbie. Vilken lycka! Man tror nästan inte det är sant.



Borta bra men hemma bäst

Bra uttryck, som stämmer väl, men det var fantastiskt skönt att komma hemifrån just nu. Försökte blogga från telefonen men trots att jag skrutit så här över att jag ligger i teknologisk framkant nu för tiden så lyckades jag inte. En rubrik blev det i alla fall...

Lyxigt att bo på hotell, ingenting att göra, bara äta, dricka, se på TV, läsa, prata och sova...



Vi hittade myshörnan som var perfekt för att skärma av sig från omgivningen. När vi nu "sluppit" våra egna barn var det även skönt att slippa andras. Men en och annan liten sötnos tittade in ibland. Roligt ställe att leka tittut på.

Mysigt ställe att hänga på. Gillar inte vinter och var lite besviken över vädret. Snöslask som blåser omkring kan jag klara mig utan. Det blev därför ingen mysig stadsrundtur, mest vandrade vi från fik till fik.

Hej då, Stockholm, för denna gång.

Nöjda och utvilade tuffade vi hem till våra nära och kära igen. Möttes av ett trevligt 40-årskalas (inte mitt). Tack, ni som fixade helgen så fantastiskt för oss. Kram!

Snön den bara faller ner

Nu laddar vi!

Kanske inte så mycket för jul, som säkert alla andra gör. Nej, vi laddar för att lämna våra små och åka till storstaden. Ska bli lugnt och skönt att åka bort lite. Hemma finns så oändligt mycket att göra. Hade tänkt att vara helt ledig i helgen men just nu verkar det svårt. Får se hur länge jag orkar hålla mig vaken i kväll. Det pågår även stora förberedelser för att lämna över barn och hus till äldre generationer.

Har sagt hejdå till gullungarna. Och som Julie-Ella sa så saknar jag dem redan, fast tvärtom, att det var hon som saknade mig. Nu blev det rörigt, men vi båda känner saknad innan vi ens skilts. Hoppas det blir en bra helg.

Luciahälsning

Eftersom vi inte har möjlighet att lussa för mormor, morfar eller farmor, farfar så skickar vi en hälsning på detta vis.



Städtips

Det blir lite roligare att städa om man skojar till det lite, som exempelvis en svävande ballong...

Beslutsångest

Usch vad många beslut som ska tas i juletider. Just nu har jag störst problem med vad jag ska köpa i 40-årspresent. För mycket att göra, för mycket att tänka på och för mycket att välja. Tänk om det vore sommar i stället...

Nobelfest i handbollshallen

Dagen till ära är Thea glittrig från topp till tå. Skulle passa utmärkt på Nobelfest i Blå Hallen, men hamnade i handbollshallen i stället.

I Theas luckpaket idag var det 26 tatueringar. Vet inte om tatueringar hör hemma på Nobelfest, men några prinsessor kan väl aldrig vara fel?.

Hela havet stormar

Idag är det skönt att vara inne.

Danstjejen

Så här strålande var Thea på dansuppvisning idag!

Ännu en mindre lyckad luckgåva

Jag har inte lyckats så strålande med paketkalendern i år. Fotbollsbilderna som var passé, och idag fick Emil resårband som ska hålla fotbollsbenskydden på plats.

  

Själva presenten blev bra, men tajmingen var inte den bästa. Han är ju precis skadad och det är tveksamt om han kan spela cupen som är nästa helg så inget som påminner om fotboll är vidare bra just nu.

Lika dålig tajming var det på Theas chokladkalender som hon fick i första luckan. Det var i nästan samma veva som hon igen fick tillbaka sin överkänslighet mot mjölk. Detta har vi dock löst genom att hon får öppna sin kalender och byta chokladen mot en skumtomte.



Första steget mot prinsessrummet

För att skingra tankarna från tisdagens missöden sydde jag nya gardiner. Efter att klätt om skrivbordspallen i svart skinn lovade jag att det skulle bara bli rosa och glittrande hädanefter. Detta föll mer i smaken.

Även den stora tjejen fick en dos av förnyelse. Det är nämligen sällan man kommer undan med att göra något bara till en. Emil verkar dock nöjd med sin gamla, hittills. Han hittar väl säkert någon IFK-gardin eller liknande så småningom.



Uppdatering av luckorna

Detta är väl nästan som reklam, men fantastiskt roliga och populära målarböcker. Vi har en mängd hemma och de är också tacksamma att ge bort i present. Det var gårdagens lucka.

Idag fick Thea två skrivpennor, en med silverbläck och en med guld. Och så här ser hon ut i sitt nya "nattlinne", som hon vann på friidrottsföreningens julfest i måndags.

Som hon såg fram emot att vinna, när hon sedan dessutom gjorde det var det så fantastiskt att det spelade en mindre roll att det var en kortärmad herrtröja i storlek medium.



Dagen jag fick för mina synder...

Det var inte den bästa dagen i mitt liv igår. Första motgången var när jag tappade bort min arbetsväska på vägen från skolbion tillbaka till skolan på förmiddagen. Redan då var jag på väg att börja gråta. Eftersom det skulle sätta skräck i tonåringarna med en tårögd fröken så lät jag bli.

Nästa jobbiga grej, som redan var jobbig på förhand och inget som gick fel i planeringen, var att det var en av årets längsta arbetsdagar med Öppet Hus på kvällen. Skulle hålla en presentation framför alla i aulan, men kändes konstigt att vara den som skulle göra reklam för skolan samma dag som jag tappat bort en ca 100 elevarbeten...

När äntligen dagsverket var över och jag såg fram emot att få åka hem till sängen såg jag att jag hade en himla massa missade samtal och några meddelanden. Fredrik och Emil hade åkt till akuten för att undersöka hälsenan som blivit skadad på träningen. Fick ont i hjärtat igen, för typ hundrade gången denna dag, fast nu då av medkänsla för mitt lilla hjärtegull. Hans största oro var att missa årets handbollscup som är i mellandagarna. Och så blev den dagen då ännu lite längre.

Hälsenan var inte av så vi kunde äntligen få åka hem, med en remiss för att undersöka det vidare nästa dag, men ändå. Och som en trevlig avslutning på dagen, halv elva utanför akuten, upptäckte vi att vi fått punktering på bilen.

Mamman med noll koll

Det blev ingen lyckad lucköppning idag. Emil är precis som jag. Morgonpigg i vanliga fall och nästan så man kan säga nattpigg när det är något spännande på gång. Därför kom han rusandes ner för trapporna en timme tidigare än han behövde gå upp. Han öppnade fotbollsbilderna och blev grymt besviken. De var från förra säsongen....
  Jag insåg det när jag satt och slog in alla paket till kalender, men sa lite käckt till Fredrik att det har väl ingen betydelse. Han har ju kvar bilder från alla slags turneringar och år. Men riktigt så var det inte. Jag borde ha vetat bättre. Tror att jag får ta vägen om affären och kompensera mina tillkortakommanden. Eller blir det för mycket curling?

Andra advent går i idrottens tecken hos familjen Berlin. En handbollsmatch, en friidrottsträning, en löprunda och sedan en handbollsmatch till, fast som åskådare. Men vi öppnar naturligtvis luckor.

Nu kan alltså Skrållan inte bara prata utan även sjunga barnsånger!

Nyklippt kille

Så här fin blev Emil i håret i går kväll. Det tog emot att sätta saxen i de fina lockarna som hade kommit fram, men det hade blivit lite för långt för handbollsspel. Förra matchen hade Emil fullt upp med att sätta håret bokom öronen och han vill ju absolut inte riskera missa att fånga en boll för att han inte ser den. Men det har vi alltså rått bot på nu. Helt laddade inför dagens match, som vi är på väg till nu.

En lyckad dag

Innan man fick träffa och prata med tomten fanns det möjlighet att rita en teckning till honom.

En förväntansfull tjej i kö.

Och så en liten pratstund på tu man hand.

Efteråt passade vi på att handla julklappar till storasyskonen då de var iväg på handbollsträningar. Då upptäckte Thea klistermärken med hennes namn på, vilka hon naturligtvis ville ha. Mitt svar "Då får du önska dig det i julklapp" ställde ju till stora bekymmer. Nu hade hon ju redan lämnat önskelistan till jultomten! Hon löste det dock ganska fort. "Du kan ju även säga det till mormor"...



Träff med tomten

Idag har Thea en efterlängtad träff med tomten. Det var nog ett par veckor sedan som hon skrev sin önskelista och har sedan dess räknat ner dagarna till att tomten kommer till köpcentrat.

Förra året postade Thea sin önskelista och då fick hon ett svar. Det gjorde succé och hon förväntar sig en repris. Hoppas tomten läser detta...

Ingen överraskning direkt..

Naturligtvis fanns det chokladkalender i luckan även idag. Det är liksom så det blir när de är tre. Jag kommer ihåg när jag var liten och det var jul. Jag, min äldsta lillasyster och jämnåriga kusin fick alltid likadana paket av farmor så det gällde att vara först med att öppna dem, om man ville att det skulle vara en överraskning.

Nu är det nog inga fler dubletter i vår paketkalender, vad jag kommer ihåg i alla fall.

Bättre sent än aldrig

Ett halvår efter Julie-Ellas seger i Lilla Göteborgsvarvet blev det äntligen dags att utnyttja en av vinsterna - en presentcheck på Triumfglass.

Inget dåligt sätt att börja helgen på!

Andra luckan

Presentkalender är ett perfekt hjälpmedel att få upp en morgontrött tweenie. Upp som en sol och frågade om han fick öppna sitt paket. Han hade vissa aningar efter lillasysters chokladkalender i går. Misstänkte även att det skulle bli Manchester United. Och visst fick han rätt.

Dagens skörd. Inga höga odds på vad det blir i morgon..



Kliar i fingrarna

Inte är det konstigt att våra barn är så förtjusta i pyssel. De har pysslat sedan de kunnat hålla i en penna eller trä pärlor på en tråd. Om jag skulle önska mig en sak i jul, fast egentligen önskar jag mig en mängd saker..., är det att få lite mer tid till att fixa med alla mina hemmapysselidéer. Innan jag ens hinner påbörja något har det dykt upp tio idéer till i huvudet. Kanske bra, i och för sig, att det dröjer lite från tanke till utförande. Då blir det förhoppningsvis bra. Så här ser i alla fall vår upphottade trappstege ut som jag ärvt från föräldrahemmet. Det var en hel del gamla målafärgsrester att slipa bort. Sedan tog jag bord den bruna hårdplasten och byde ut mot svart konstskinn, så det blev mjukt och skönt, dessutom.

Den har blivit Theas nya skrivbordsstol. Perfekt att komma upp lite. Hade hon själv fått välja hade det blivit guld, och i andra hand rosa. Hon fick inte välja just denna gång, inte helt enkelt att klä om så jag gick på något mer klassiskt. Hon får kanske välja nästa gång. Hon har tagit sikte på många föremål i rummet som skulle passa i just guld eller rosa...

Adventskalendern

Det har varit en lång väntan på att få börja öppna paket i adventskalendern här hemma. Den minsta först ut, sedan den äldsta och sist mellantjejen. Ordningen har de själva väldigt demokratiskt kommit överens om. Dagens paket var detta:

Muntrade upp med lite choklad efter att varit sjuk och hemma några dagar. Efter ha tagit penicillin sedan i måndags har det dock vänt nu och äntligen fick Thea gå tillbaka till dagis. Tror dock att det har varit mysigt hemma för det har faktiskt inte varit så mycket gnäll om det. Dessutom har hon nog insett att hon behövde vara hemma och vila eftersom halsen värkte. Fördelen med att bli äldre är att det medför en viss klokhet.

Det har blivit lite bakning, mycket pyssel, speciellt stolt över julklappen till storasyster, och spel. Något som är väldigt populärt just nu är Bolibompas Minimello-figurer så det tillverkar vi på löpande band. En fördel med storasysters urinvägsinfektion förra veckan är att det i alla fall blev många tomma pappersrullar..

En kraxig liten tjej.

Hur man fördriver tiden i väntan på matchstart

Ibland blir det konstiga sammanträffanden. Jag brukar läsa Ebbas blogg på svt. Idag handlar hennes inlägg om bröstförstoring och det är precis det som vi diskuterade idag när vi väntade på Emils handbollsmatch, vilken var väldigt försenad så vi hann i och för sig avhandla en hel del, men som sagt även detta ämne. Hur vi kom in på det kom jag inte riktigt ihåg, men det är en sådan märklig företeelse. I min värld kan jag inte över huvudtaget förstå hur någon kan vilja ha stora bröst. Tre gånger i mitt liv har jag haft det och då har de ju bara varit i vägen. De var i vägen när man skulle sova, gick ju inte alls att hitta någon bekväm ställning. De var även i vägen när man skulle gå förbi folk, hur artigt är det att slå till någon med ett par bröst? De guppade som bara den när man skulle röra sig lite snabbare än gåfart. Ingen fördel alls. Och det konstiga är kvinnor som säger att de måste göra det för att brösten har förändrats så mycket efter de fött och ammat barn. Så de vill bara se ut som de gör egentligen, dvs innan. Om man ska dra det argumentet i långbänk borde alla kvinnor operera bort sina bröst helt och hållet. För det är ju så vill alla såg ut innan pubertet och barnafödande.

Matchen då? Jo den var också en upplevelse. Den domaren hade inte sin bästa dag på jobbet. Det blir märkligt spel när killarna själva vet om att de brutit på någon regel och därför stannar upp för de inser att domaren ska blåsa. Men det gjorde han inte, typ aldrig. Stackars killar blev alldeles förvirrade, men vänta nu... Jag studsade en gång och tog upp, jag gjorde det en andra gång och det får man ju inte, då stannar jag, men va fan domaren blåser ju inte så jag studsar väl vidare då och gör mål... Inte undra på att vissa tappar humöret, men eftersom han dömde (eller inte dömde alls) lika för båda lagen var det inte mer än att uppgivet skratta åt det vid sidan om. Det var nog lättare för Sävehof att skratta, som vann matchen.

Matchkillen

En helt vanlig lördag

Ibland överträffar verkligheten fantasin. I morse vaknade minstingen tjugo i åtta och frågade när vi skulle gå upp. Jag svarade att hon gärna fick gå upp och det gjorde hon med ett skutt. Tänkte ligga kvar och dra mig lite och vaknade nästa gång en och en halv timme senare av att de två större barnen spelade Nintendo DS ihop. Lillasyrran gick det inte lika bra för så hennes humör började dala. Tänkte att det var dags att vakna till för att kunna gå upp och rensa upp i stormens efterdyningar, men då ryckte storebrorsan in och sa att de kunde byta spel, eftersom han ändå låg ganska bra till. Och minstingen lekte nöjd och glad på våningen under... Fantastisk start på morgonen.

Resten av dagen blev lika bra. Julie-Ella tävlade i Friidrottens Hus. Hoppade nytt personligt rekord i längdhopp och kom på en andra plats på 600m, fast hon tävlade i en åldersklass över henne. Så hon skuttade till bilen på väg hem.

Mamma ryckte in och hjälpte till att skjutsa barnet som var på annan träningsaktivitet, kom och lämnade honom och bytte mot den lilla som tröttnat på heja på storasyster. Och sedan bjöd hon på middag. Tur att hon finns när mannen överger familjen för ett EU-land i blivande ekonomisk kris och säkert mycket finare väder. Som dessutom tar med sig kameran fast han fått alldeles ny och superlyxig mobil. Avundsjuk jag? Nja.... Men utan kamera blev det inga häftiga bilder på den blivande idrottsstjärnan.

Fredagspyssel

Idag är det pyssel, indisk hämtmat, minimello och popcorn som gäller!

Fantastiska kreationer av Thea. Emil har även bidragit till ängelns klänning.

Emils drömmar

Emil berättade att han väldigt gärna skulle vilja vara president i USA. Ganska snabbt ändrade han sig till att vilja vara son till presidenten i USA, eller rättare sagt ville han att Fredrik skulle bli president i USA så att Emil skulle bli presidentson. För han vill inte byta pappa. Hänger ni med?

Jag tyckte det hela var intressant och tänkte i mitt stilla sinne att det känns bra att ha en son med ambitioner. Tills jag fick höra motiveringen...

Emil har sett att Vita huset omges av fantastiska gröna och välskötta gräsmattor. Och i hans värld är de helt perfekta till FOTBOLLSSPEL! För en sekund trodde jag att han ville förändra världen, men icke sa Nicke.

Dagens outfit

Det är en stor tradition på bloggar att visa upp dagens outfit. Idag bjuder även jag på två fina personer.

Gissa vilka de föreställer? Ni ska få en ledtråd. Det är tema Astrid Lindgren på deras skola idag. För sakens skull vill jag bara tillägga att det där geväret stannade hemma. Passar inte riktigt på en skola, även om det är tema...

Lite om ditten och datten

Eller är det vinter nu? I alla fall, skriver omdömen i massor, läser omdömen, håller utvecklingssamtal och går på utvecklingssamtal. Det är min sysselsättning nu. Och det är en ständig balansgång. Vara tydlig så att uppfattningar av läget och förväntningar på betyg blir realistiska, samtidigt som att man ska peppa och uppmuntra. I många lägen blir det krystat.

Roligt nog var vi på utvecklingssamtal med Julie-Ella och det går fullkomligt strålande för henne i skolan och vi hade ett riktigt bra samtal. Så vi firade med en film och lite chips. Förgyllde en annars tung vardag.

Var riktigt arg när jag åkte från arbetet idag. "Tuffa" killar som i klunga ger sig på och "skojar" med en mindre tuff klasskamrat. Usch och fy för sådana fega fasoner. Åkte på sig en rejäl offentlig utskällning. Hoppas de skämdes rejält. I det läget är det extra skönt att kunna åka hem till mina egna underbara gullungar och kramas och pussas lite. Och skoja. Thea skämtar och skrattar åt allt just nu. Ett litet guldlockigt charmtroll är hon. Vilken tur jag har.

Det är inte alla förunnat att ha det så. Det blev igen uppenbart i veckan. Livet är orättvist och man skulle så gärna vilja kunna hjälpa till i alla lägen, men ibland är det bara att inse att man har vissa begränsningar. Men jag håller alla tummar jag har att det blir bra och önskar lycka till av hela mitt hjärta.

IKEA-trippen

Vårt stora matbord i vardagsrummet har rasat. Ena foten är knäckt. Min arbetskamrat har sexrelaterade gissningar om vad om har hänt, men inget så roligt var det. Julie-Ellas kompis satte sig på bordet, det hördes ett brak och när vi kom in i rummet stod Julie-Ella där med fruktskål i ena handen och datorn i andra. Vilken tur att hon är en handbollstjej. Vilken tur att det även gick bra med tjejerna, nu för tiden dör barn av mål och gravstenar som vält, så varför inte också ett matsalsbord?

Så nu fick vi ytterligare ett nytt projekt. Det känns inte alls tillförlitligt att försöka limma det då kompisen är en riktig lättviktare och ändå lyckades. Är inte säkert att vi kommer lika lätt undan nästa gång.

Det blev en tur till IKEA för att titta runt lite. Det slutade med att jag köpte fyra nya bordsben och planer att fixa till bordskivan, kapa lite i de avrundade hörnen så det blir lite mer fyrkantigt, sedan slipa det och till sist vaxa det. Fick ett tips från en annn arbetskamrat, som inte är lika fantasifull så det går att prata med utan att det bara fnissas hela tiden. Tror det hela kommer att bli riktigt snyggt. Kan inte riktigt bestämma mig för om vi ska skruva på benen ikväll och avvakta slipandet och vaxandet till våren, eller hoppas på att det blir väder och läge för att såga och slipa mitt emellan badrumsrenovering, idrottsaktiviteter och arbete. Det är så väldigt mörkt dessutom så tiden blir ännu mer begränsad. Får se vad jag kan övertala min man till.

Eftersom bordet inte är färdigt är det inte så roligt att lägga ut en bild på det, men jag kom hem med massa andra trevliga saker än stolsben, t ex en lampa och en fäll vilka passar bra i höstrusket.

Och så blev det några julklappar, men det kan jag ju såklart inte skriva om.