Skridskor på Heden

Oj, oj, oj vad terminsstart är en hektisk period. Förklarar dock inte helt varför det inte blivit något inlägg på länge. Efter julhelgen och Lundaresan var det bara att kokonga här hemma. Gick nästan inte många meter från huset på hela veckan. Märkligt nog. Förutom de sedvanliga träningsrundorna var detta min enda utflykt:

Skridskoåkning på Heden. Vi tänkte ta Ruddalen först, men eftersom det var den första fina vinterdagen efter nyår så var det fler än vi som hade samma tanke. Vi vände när vi såg parkeringskaoset och kön.  Det var bättre mitt inne i stan.

Theas första gång på skridskor. Det gick galant. Inte som hennes pappas premiärtur precis, då han blev förbannad för att det inte gick som han tänkt sig och svor sig fri från skridskor för all framtid. Tills en dag då en underskön kvinna fick honom på bättre tankar... (Detta är egentligen en preskiberad historia eftersom det begav sig på nästan förhistorisk tid, men vissa berättelser blir klassiska och går aldrig ur tiden.)



Det blev visserligen en och annan vurpa. Men envis som sin mor gav hon sig inte och åkte varv på varv.