Lidingö eller inte, det är frågan

JulieElla går hela tiden och längtar efter nästa löpträning och till nästa tävling. Det är inte riktigt som att vara med i någon bollsport där man oftast har matcher en gång i veckan. Nu har vi dock lovat henne att åka till Lidingöloppet. Det är bara det att jag tycker att det är långt att åka för bara sju minuter, eller vad det kan ta för henne att springa runt. Därför funderar jag också på att springa. Det tar inte direkt några sju minuter... Jag har i och för sig tänkt att inte ha några "spring-måsten" men då känns det på något sätt som om vi utnyttjar resan bättre. Och så är det ju så roligt att springa. Roligast är det när det går bra, men efter förra året lärde jag mig att jag faktiskt tyckte (efteråt!) att det var roligt även när det inte fungerade alls. Det borde ju inte heller gå sämre, eller? Får se hur det blir. Jag tror att jag har någon månad till på mig innan jag måste anmäla mig. JulieElla blir det i alla fall, och kanske även Emil. Han sa idag att han också ville springa, men med vår erfarenhet tror jag att han får suga på det beslutet lite. Det skulle vara väldigt roligt, och då dubblar ju vi faktiskt springtiden i förhållande till restid och jag kanske kan inse att det är bättre för mig att heja på i år i stället.
  Nu tycker jag att det får sluta regna när vi är lediga för vi har en del trädgårdsarbete kvar att göra. Idag när Fredrik skulle klippa gräset upptäckte han att gräsklipparen var sönder. Nu igen. Vi är med i en trädgårdsredskapspool och det har hänt flera gånger att grejerna varit sönder när Fredrik hämtat dem. Han lagar dem, men det känns som om han är den ende. Så idag bestämde vi oss för att köpa en egen gräsklippare. Då är det inte någon annan som har sönder den i alla fall. Fredrik påpekade igen hur häftigt det hade varit om vi tagit över hans morfars åkgräsklippare. Lite nostalgi från barndomen då Fredrik fick härja fritt på åkrarna i Hedekas. Han hade även alternativet att använda den till snöskottning på vintern som argument. Hade varit ett spännande samtalsämne här i Utby. "Det är de där med åkgräsklipparen, du vet!"
  Och förresten. Fotbollsfesten kom av sig lite igår. Det går förmodligen inte ens att ta bollen ifrån barcaspelarna när de sover;)

Fotbollslördag

Denna dag kör vi fotboll morgon, middag och kväll. Upp med tuppen och iväg till Kviberg där både jag och Emil skulle vara med på träningen idag. Emil har bett mig vara med i fotbollen och köra lite löpning och så länge man är efterfrågad är det bara att hänga på. Från och med i år är det 7-mannafotboll som gäller och det ställer lite högre krav på löpningen och konditionen så det är kul att få vara med och hjälpa till. Lördagseftermiddagarna har Emil spontanträning med några killar från skolan på en lekplats här i Utby så nu är de ute i ösregnet. Det passade jag. Trivs bättre här i värmen, vid datorn. Lite sport blir det i alla fall för semifinalen i Champions League i handboll är på i bakgrunden. Men sedan ikväll blir det stor fotbollsfest. Vi har laddat med bubbeldricka och popcorn. När domaren blåser slutsignalen vill vi se detta:

Och för er oinvigda i fotbollens underbara värld vill jag bara förtydliga att Emil inte är med och spelar, inte än i alla fall, och att det är klubbdräkten som ni ska fokusera på i denna bild.

Läs mer om kvällens höjdpunkt här: http://www.tv3.se/mastarna-mots-i-dromfinal

Ingen kriminell karriär för mig...

Om jag inte hade lovat Thea att hålla mig bort från fängelse så tror jag nästan att jag hade inlett min kriminella karriär idag. När jag hämtade Emil på handbollsträningen stod ett par superfräcka crocs i entrén - med engelska flaggan! Jag tycker egentligen att crocs är bland det fulaste som finns, men ALLT med good old Britannia går hem. De hade ju dessutom passat perfekt i morgon. Jag tog bild på dem med mobilen, men VARFÖR i hela världen måste alla apparater ha sina egna konstiga uttag. Kan det inte bara finnas en typ av laddningskontakt, en typ av överföringskabel und zu weiter, eller vad det nu kan heta. Någonstans bland tusen elkablar ligger förmodligen den jag behöver men tills vidare får ni använda fantasin.
  Till något helt annat, vilket väder det blev till eftermiddagen/kvällen. Jag laddade hela förmiddagen för att ge mig ut i ösregnet men fick i stället uppleva den härliga luften som blir efter sommarregn. Det luktar så fantastiskt gott. Och att springa längs Säveån är nästan lika mysigt som att springa i Skatås. Synd bara att det är svårt att få till några längre sträckor utan att hamna mitt i trafiken. Där luktar det inte lika underbart.

Apropå förra inlägget

Även om min kaffeproduktion börjar komma upp i hög klass så är inte matlagningen där ännu. Tack och lov för Fredriks underbara mat. Åt precis fantastisk lunch, även efter uppvärmning i mikron. Tycker att det är så tråkigt att planera och laga mat. Där har min självständighetsiver sin gräns. Tänker vara fullständigt beroende av Fredriks matlagning för all framtid. För min del hade jag gillat om någon kunde uppfinna något som ersatte den dagliga maten, ett piller eller så. (Ibland kan det kanske vara lite festligt att äta något annat..) Det där med piller tycks ju vara min grej då den vanliga maten uppenbarligen inte täckt mina nödvändiga behov. Med tanke på lunchens portionsstorlek är det ett mirakel hur jag kan undgå få i mig 0,2 MIKROgram av någonting, borde täcka in allt.

Ny karriär?

När jag tröttnat helt på mitt jobb kanske jag ska bli barista...

Den var precis lika god som den ser ut. Då självständighet är min ledstjärna kan jag nöjt konstatera att jag (nästan) gjorde det lika bra som Fredrik;)

Sista dagen som betald student

Det har varit så fantastiskt att få studera på halvtid detta året. Jag gillar att lära mig nya saker, och i en del fall har det även varit en bekräftelse på vad jag faktiskt kan. Det är ju inte heller så dumt, att känna sig lite kunnig. Grymt kul är det i alla fall med geografi och jag önskade att jag kunde fortsätta nästa år också. Men det passade inte riktigt med rektorns planer för nästa läsår, tyvärr. Det kommer i alla fall inte bli mitt år, om man säger så. Men, men det är väl bara att göra det bästa av det. Har ju en fantastisk man så det kanske blir lite tid över på någon kväll eller helg för att läsa vid sidan av, vem vet? Regnet öser ner så idag passar det i alla fall att sitta inne och läsa. Just det, i LUGN och RO. Det är det inte så gott om på jobbet annars, inte hemma heller för den delen. Jag tror att vi har världens mest pratsamma familj. Det är nästan så man får skavsår i öronen ibland. Men inte idag för nu ska jag njuta av min ensamhet, den sista på länge...

Avskedet i hallen. Emil och jag laddar för stor fest i morgon. Då hejar vi fram ManU till segern!

Nu kan jag ta semester!

Om det vore så väl, suck. Men jag har i alla fall satt alla betyg idag så i princip klarar de sig utan mig på skolan nu. Har dock lite kvar att rätta och eleverna vill nog ha tillbaka sina arbeten, med lite respons, så jag får ta mig i kragen lite till. Det skönaste vore om jag kunde göra en storsatsning nu till helgen och sedan släppa allt. Den långa långhelgen nästa vecka lockar ju mycket. Känns inte roligt att behöva jobba då. Då ska jag hänga ute i norra skärgården, först hälsa på "min" klass som är på klassresa och sedan titta och heja på Emil som spelar fotbollscup. Jo, det blir nog att jobba hårt i helgen i stället.
 Det var fotboll idag med. Utbynäs SK mot Solväder FC och resultatet blev 1-1. Mycket jämn match som kunde slutat med några fler mål för båda lagen. Tufft spel och det brukar alltid Utbynäs ha svårt för. De är för snälla helt enkelt och behöver ta för sig lite mer. Det jag har svårt för dock är dessa höga sparkar. Vad ska de vara bra för? Gör ont i ett mammahjärta när ens son får en spark i huvudet var och varannan gång. Som tur är har det inte ännu slutat i några katastrofer. Minns själv en spark på näsan från min tid i fotbollsvärlden. Slutade med en natt på sjukhuset och någon som lyste mig i ögonen med ficklampa varje timme hela natten. Roligare kan man ha.
  Till något helt annat är det bekräftat igen det här med likheten med min mamma. I går köpte jag sommardräkter till tjejerna och idag ringde mamma och frågade om hon skulle köpa en linne-och-shortsdräkt till Thea. Vi hittade dock dem i olika affärer så färg och mönster skiljer sig åt.

Frågan är om det är töntvarning att köpa likadana till dem? Jag gör inte det speciellt ofta alls, men ibland är det lite kul med syskonklädsel, eller? Jag skulle ju kunna lämna tillbaka Theas nu när hon får en annan.. 

Är det bättre med diktatur?

Varför är det så att skandaler väcker större intresse än politik? Egentligen borde vi vara väldigt intresserade av politik eftersom det är det som styr vårt samhälle som vi lever i. Politiska beslut påverkar vår vardag, våra möjligheter och vår framtid. Ändå är det skandalerna och de enskilda personerna som får mest utrymme, i vanliga diskussioner och i media. Vad är det som exempelvis driver Thomas Bodström när han skriver en bok om det politiska rävspelet inom Socialdemokraterna? Han sa själv i en intervju på radion idag att han är Socialdemokrat, kommer att fortsätta rösta på dem och arbeta för att partiet ska få fler röster, dock utanför partiet. Det känns då lite märkligt att han ger ut en bok som till synes är till nackdel för sossarna. Man skulle ju önska att han är idealist och vill göra det rätta, men en liten del av mig tror att han gör det för uppmärksamheten. När jag åkte till Karlstad förra helgen såg jag på löpsedlarna att Kung Carl XVI Gustav hade stor sorg för att hans vän hade fått alzheimers. Tydligen var det en större nyhet än att det skett ett hämndattentat i Pakistan av Al-Qaida som ville hämnas mordet på Usama Bin Laden...VEM, även om man är sann rojalist, kan tycka att det är intressant att läsa om Kungen och hans sjuke vän? När det var val sist så var det pinsamt dåligt valdeltagande. På andra sida jorden kämpar människor för deras rösträtt men vi tycker det är viktigare att plantera träd, fika på stan, måla om huset eller vad det nu kan vara. Visst är det egentligen ganska illa? Är vi för bortskämda? Vårt historiemedvetande är kanske skralt? Det är inte så himla längesedan människor kämpade här också. Att inte ta tillvara på de möjligheter de skapade för oss är inte att förvalta deras arv på bra sätt. Varför står politik så långt ner på vår agenda? Vad skulle kunna ändra på det?

Nu är allt som vanligt igen

Vi hälsar Fredrik hjärtligt välkommen hem igen. Lekplatsen ska återställas till sitt ursprungliga skick. Emil gjorde come-back i friidrottsvärlden för en dag, vann guld i höjd, silver i längd och guld i stafett. Hans klass samlade massa poäng i den årliga skoltävlingen mellan 3:or, 4:or och 5:or i Gamlestan/Utby. Utbynässkolan vann för sjätte året i rad. Grattis! Jag hade en massa planer för hur mycket jag skulle jobba och det blev inte ens en tiondel. Ute är det mulet och blåsigt, fast man tror att det ska vara sommar. Allt är precis som vanligt.

Tandläkarskräck

Tandläkarbesök med Thea stod på agendan idag. Hon såg fram emot det först, men som alltid med Thea så backade hon när det väl gällde. Men det var bara att fösa fram henne i stolen. Tandhygienisten sa även att det är bara de minsta som kommer på sitt första besök som får sitta i sin mammas/pappas knä, alla andra stora barn sitter själva i stolen. Det tog skruv för är det något som Thea är så är det en STOR tjej. Efter en snabb titt konstaterades det att Theas tänder var fantastiskt välskötta. Puh, Fredriks tre terminer på tandläkarhögskolan har satt sina spår i denna familj. Hade inte vågat komma hem och säga något annat.

Flickan med tänder "som små vita pärlor".

En mindre lyckad händelse idag

Nu längtar vi alla efter Fredrik så vi kan dö. Då är det inte roligt att det här händer.
http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.633837-flygbolag-pa-ta-efter-vulkanutbrott
Just när vi trodde att han skulle komma ikväll och så blir det kanske imorgon:(

Lyckad dag i Slottskogen

Fantastiska prestationer av tjejerna. Två glad och pirriga tjejer väntade här hemma på förmiddagen och det var lite uppladdning i vardagsrummet.

Efter att åkt runt och letat lite efter parkering kom vi fram till folkfesten vid Slottskogsvallen. Eftersom jag var själv var jag lite stressad över att fixa tider och platser och barn, och mitt upp i allt upptäcker Emil att JulieElla vunnit specialpris på nummerlappen. Inte dåligt att vinna pris redan innan första steget. Först var det dags för Thea. Hon var väldigt bestämd över att hon skulle springa själv, men när hon såg hur många det var på plats ville hon ha med Emil som stöd.

Som tur var mötte mormor och morfar upp för att vara med Thea vid målgången så att jag kunde koncentrera mig på Ellis Bellis. Lite förmaningar om att ta det lugnt vid starten då det är lätt att ramla på den knöliga gräsmattan och bland tjuvrusande barn. Hon fixade det galant.

Vill ni veta hur det gick. Nu testar jag detta med att använda länkar i bloggen. Hoppas det fungerar.

http://results.goteborgsvarvet.com/resultat/2011/index.php?pid=start&event=GHLF&lang=SE&num_results=25&page=1&search_sort_order=ASC&top_results=3

Det verkar som ni måste söka på JulieEllas namn och grupp F8 Blå för att få fram hennes lista.

Vill inte ha mamma i fängelse

Thea frågar: -"Kan polisen sätta dig i fängelse?"
Jag svarar: -"Ja, men bara om jag begår något brott, gör något man inte får göra enligt lagen.
Thea säger: -"Lova att du aldrig gör det."
Var får hon allt ifrån?

Avundsjuka

Var i Slottskogen och hämtade JulieEllas nummerlapp för lilla Göteborgsvarvet och blev grymt avundsjuk. Jag skulle så gärna vilja stå på startlinjen i morgon. Känna lite pirr i magen, ta ut mig riktigt rejält och känna mig super-nöjd efteråt. Men jag är inte alls i form för att springa 21 km, JulieEllas 1300 m känns mer lagom. Lite lust har jag att sno hennes nummerlapp och springa i hennes ställe. Men det vore riktigt elakt. Inte bara för att hon inte skulle få springa, utan att jag skulle göra en så mycket sämre tid än hon, den lilla gasellen. Om nu någon mot all förmodan skulle låta mig springa in i mål och inte stoppat mig på vägen. Har lite svårt att tro att jag kan komma undan med att hävda att jag är åtta år...Var får mina barn deras snabbhet ifrån? Måste vara Fredrik, men då han inte sliter ut löparspåren är det svårt att se den kopplingen. Dold talang antagligen. Jag sliter ut både spår och annat, men inte står jag där högst på prispallen för det;)

Önska JulieElla lycka till på söndag, och Thea-Bea som ger sig i kast med mini-varvet. Emil och jag nöjer oss med att glatt heja på vid sidan om.

Inställt fredagsmys

Eftersom vi haft en fullspäckad vecka så såg jag fram emot en mysig fredagskväll med tacos och glass i sällskap med mina gullungar. Det blir inte alltid som man tänkt sig. Thea följde med favoritkompisen hem från dagis, Emil åkte iväg till sin klasskompis och gick JulieElla på tjejfest till sin klasskompis.

Världens finaste tjej laddad för tjejkväll.

Så jag blev ensam kvar. Men lite kaffe och en chokladmuffins i lugn och ro på trädgårdstrappan är inte helt fel heller. Med mitt nyklippta hår kan jag sitta här och njuta. Lite extra bra känns det också då jag fått veta idag att kommunen bestämt sig för att behålla närlekplatsen i ursprungligt skick. Det blir alltså ingen skateboardpark, tack och lov.

Idag lovsjunger jag mina barn.

Igår hyllade jag mina vänner och idag lovsjunger jag mina barn. Det var en stressig eftermiddag (kanske därför jag sprang lite fortare) och då är barnen fantastiska. Det var dags för den årliga Utbynässkolans dag. För er oinvigda så ska alla klasser ordna en aktivitet som kostar pengar och på så sätt samlas det in pengar till skolan. Jag vet inte om jag är så positiv till det. Ekonomisk verkar det vara en katastrof då alla familjer på skolan ska skänka godis för hundra kronor, en sak per barn á 30 kronor till lottvinster och gärna baka till fikaförsäljningen. Det blir ganska mycket pengar och räknar man på hur många barn det är på skolan och tänker att de i stället skulle skänka summan direkt, så blir det mer än vinsten som vi brukar komma upp i. Hur det går ihop har jag ingen aning om. Det är dessutom ganska stressigt då man har en massa uppdrag att sköta och de flesta har barn att hålla reda på så man har ingen tid att umgås med de andra föräldrarna. Men, men, det är en tradition och traditioner är ju till för att följas så vi hängde naturligtvis på. Vi hade en timme på oss att handla mat och present (bonussyster som ska firas i efterhand och ville gärna passa på när vi ändå var i affären) och plocka fram bord och grejer till loppmarknaden. Då fick jag uppleva hur underbart det är med halvstora barn. Emil stannade kvar på skolan och fixade allt i ordning, JulieElla handlade tröja medan jag handlade present, och sprang på toa med lillasyster och började handla mat på ICA. Och vi kunde komma i tid för vårt pass vid loppmarknaden och väl där tog Emil hand om försäljningen hela passet och jag kunde stå och hänga lite i bakgrunden;)

Det brukar inte vara några höjdarvinster på dessa dagar, men i år var det någon som hade lyckats. Emil spelade på. två lottnummer, sammanlagt för tio kronor och vann FYRA glasspaket från Lejonet & Björnen. Emil valde smaker med omsorg och fredagsmyset i morgon är räddat.





Yeah baby, back in action!

När Fredrik och jag var i London köpte vi en "Mr Incredible" till Emil. När man tryckte på hans superhjältemärke uttalade han denna fantastiska kommentar, som faktiskt inte kommit till användning på mycket länge. Men nu ÄNTLIGEN är jag "back in action". Har precis sprungit 8:an i Skatås på knappa 44 minuter och börjar därmed närma mig mina mer normala tider. Uthålligheten är inte riktigt var den har varit med det är UNDERBART att vara på gång igen och ha lite skutt i benen. Tack för mina vitamintabletter! Hur ska jag någonsin kunna sluta med dem?

Mitt paradis!

Tur att man inte är ensam!

Nu när jag blivit övergiven i några dagar är jag glad och tacksam över att jag inte är ensam här i världen. Underbar kompismamma som tog hand om mina flickor när jag var tvungen jobba sent och sedan gå på fotbollsmatch med Emil. Härliga tränare som hämta, skjutsar och fixar så att Emil kom till fotbollsplan. Samtidigt är detta lite läskigt för ett kontrollfreak som jag. Kommer de ihåg att även ta med mina barn från skolan och förskolan, båda två? Kommer Emil ihåg att han att han ska gå hem? Stänga av spisen? Äter han maten eller hittar han på något annat? Låser han dörren? Ja, ni förstår...
  Efter låååång arbetsdag hamnade jag i alla fall till slut på Slätta Damm. Mycket rolig match mellan Utbynäs SK och Häcken. Slutresultat 6-2 och killarna hade läget under kontroll hela tiden.

Som ni ser har Emil inte fotbollsskorna på. Fine, tänkte jag, det gör ju inte så mycket. Kanske bra om han lär sig genom att göra några missar. Han får inte göra så många sådana när han har en mamma med full koll. När han sedan blev avbytare och bara några minuter kvar av matchen då kommer han till mig och berättar att han glömde väskan med skorna, vattenflaskan och DÖRRNYCKELN kvar på planen vid klubbstugan i Utby, och det säger han lite käckt med en axelryckning och charmigt leende! Det var inte riktigt sådana misstag jag tänkte mig....Snabbt in i bilen och iväg på jakt efter vår nyckel. VÄRLDENS kö på Lundbyleden. Då kläcker Emil ur sig att han glömde jackan på planen i Slätta Damm! Nu började även Emil känna att han borde ha lite bättre koll, men jag stressade ju faktiskt honom när jag fick så bråttom i väg... Gjorde en snabb bedömning att nyckeln var viktigare än jackan och stresskörde genom Olskroken och kom förbi kön. Då ringer första tränaren och säger att Emil hade glömt väskan i hans bil. Puh! Sedan ringer en förälder till Emils lagkompis och berättar att han tog hand om jackan. Guld! "Där ser du mamma, det ordnade ju sig."

Jag tar livet med en klackspark.

Tack alla ni som hjälpt mig idag och tack för att ni läser bloggen, lite respons har jag fått och det är jätte-roligt. Tack Sara för att du blev min första följare;) Som sagt är det lycka att ha underbara människor i sitt liv och två av dem är min fantastiska mormor och morfar som jag hunnit hälsa på idag. Så trevligt besök att man önskade att det inte tog slut.

Min härliga kväll!

Först tänkte jag visa min nya kofta. Nu när det blev lite kyligare igen upptäckte jag att jag behöver en kofta, helst i lite somrigare stuk och åkte till Allum. Det blev den här, tror jag. Jag tog i alla fall hem den för en funderare.

Helt omöjligt att få en bild utan vår lilla trollunge i vägen, men hon är ju SÅ mycket finare än koftan så det blev kanske inte så dumt ändå.

Igår började vi vår arbetsdag med lite info från rektorn. Vi fick veta att vi inför studiedagen i morgon ska ha läst igenom Nya läroplanen, nya kursplanerna i våra ämnen (i mitt fall fem) och det kommentarsmaterial som finns till respektive kursplan. Ta da! Det innebär drygt 280 sidor. Vilken tur, jag undrade just vad jag skulle hitta på i kväll...

Härlig kvällslektyr som jag varmt kan rekommendera.

Tack och lov att jag inte åker tåg oftare!

Jag har gjort två tågresor på två dagar och jag satt och båda gångerna önskade jag starkt att jag kunde ta mig därifrån. Och det var inte av den anledning som tågen kritiserats så mycket för den senaste tiden, för båda gångerna avgick och ankom tåget i utsatt tid. Det som störde mig var dessa svartsjukedramer som man blir indragen i. Under resan till Karlstad fick jag sitta och lyssna på en ung kvinna som var MYCKET ledsen över att hennes pojkvän ville se på hockeymatch när hon åkt tåg sedan SJU på morgonen för att komma till honom. Efter ett tag verkade det som om han gav med sig och sa att han kunde skippa matchen, men då började hon gråta och så var det fel att han ens kommit på tanken att titta på en match när hon skulle komma...Han verkade tröttna och la på för det blev tyst. Efter några minuter satte hon igång igen. Då grät hon och sa att han kunde få se på matchen för hon ville inte att han skulle bli ledsen, men hon svängde fort för då dök det plötsligt någon tjej med upp i bilden. SUCK! Då började hon om igen. Han uppskattade inte henne, hur kunde han vilja se en match och dessutom i sällskap i andra än hon.......Hon skrek och grät tröstlöst om vartannat och det var helt omöjligt att inte höra. VARFÖR gör man sådant här offentligt?
  På hemresan hände något liknande, fast som tur var började det offentliga bråket via mobil vid Gamlestan så jag visste att det inte skulle bli lika långvarigt. Denna gången var det en tjej som tröttnat på sin kille och talade om högt och tydligt att han är en "player" och att han inte behöver säga att han älskar henne för det har han aldrig gjort...Och så fick vi höra om alla tjejer han varit med och vad han gjort med dem...Och hur man definierar otrohet...Hemlängtan har inte varit starkare. Varför finns inte shinkansen i Sverige?

Länge leve nördarna!

Jag tycker att det är riktigt roligt att nörda in på saker. Nästan vad som helst är roligt om man bara har tid och möjlighet att få sätta sig in det. Vem tror exempelvis att geologi och stenar kan vara så roligt? Ni ska få se...

Häng med nu så åker vi till Karlstad på exkursion. Hämta en kopp kaffe eller te först för nu blir det riktigt spännande och då blir ni nog fast här en stund...

Först åker vi till Skutberget för att se på Zachrisdalstonalit. Det är en grå, relativt massformig megmatisk bergart med mörkare inneslutningar. Vi tittar även på hur landisen har format berget (räfflorna) och se i vilken riktning den rörde sig. Den rörde sig ut mot havet eftersom hällen är på denna sidan och andra sidan ser ut så här:

Merparten av Värmlands berggrund är granit som blivit förgnejsad under Svekonorvegiska bergveckningen. Man ser tydligt skillnaden mellan granit (kornig) och gnejsen (randig) på bilden.

Det är alltså samma mineralsammansättning fast graniten är en djupbergart som bildas i jordskorpan och när den utsätts för tryck och temperaturförändringar (alltså stora, inte att någon person går på dem en varm sommardag) så omvandlas graniten till gnejs.

På lite högre höjder i Värmland hittar man den mörkare bergarten gabbro. Denna sten är gropvittrad, vilket inte är så vanligt då inlandsisen har gjort de flesta berghällar släta, och många som hittar dessa tror att det är meteoriter, men de är också berg som bildats i jordskorpan och tryckts upp av jordplattornas rörelser.

Det sista jag visar är en vulkanisk bergart. De gröna partierna är vulkaniskt glas och det var det i pulverform som flög omkring i luften och ställde till det efter vulkanutbrottet på Island förra våren.

Nu förstår ni hur spännande det är här i Karlstad. Nu är det dags för mig att ladda för redovisningen om Indien i morgon och sedan sova.

Jag hatar dig!

Tänk att någon som ser så här änglalik ut kan få sådana utbrott.

Anledningen till att jag är den dummaste mamman i världen var att när vi cyklade förbi Theas kompis, Edits, hus på vägen hem så var de inte hemma. Tänk att mammor får skulden för det mesta. Tänk om man verkligen hade den makten att påverka allt man få skulden för...Man skulle vara Gud eller något...Vid första tanken låter det hemskt spännande, men usch vilket ansvar. Hur som helst, efter många minuters beklagande över denna hemska situation bestämde sig Thea för att gå ut och när vi öppnade dörren VEM kom gåendes då förbi vårt hus? Jo, Edit, som en räddande ängel. Theas humör svängde på fem röda, och så var livet underbart igen. Jag kanske är Gud ändå? Undermedvetet.....

Svårt val?

Hmm...Vad väljer man? Vårpromenad i det vackra vädret med dessa skönheter:

Eller detta?

Vad tror ni att jag valde?

Jag tycker Alva är lite lik JulieElla, när hon var bebis. Det är ju ingen omöjlighet då JulieElla är så väldigt lik sin pappa och farmor.

Detta var bästa kvällen i mitt liv!

Dagens kommentar stod Thea för. Ljuvligt charmiga tjejer stod på scen och "shakade" loss till I feel good. Theas grupp var tvåa i programmet med totalt femton punkter. Sista föreställning var en gemensam uppvisning med alla dansgrupperna, stora och små, och dagens utmaning var att hålla Thea vaken till avslutningen. Eftersom vi varit på Kulturama och sett fyra avslutningar med JulieElla och hennes kör och Thea inte lyckats hålla sig vaken vid någon av dem var hon väldigt orolig att missa Macarena. Men det gick och när vi var på väg till bilen efteråt kom den underbara kommentaren: -Detta var den bästa kvällen i mitt liv!

Och hur gick det för Emil och hans skolkamrater? De kom trea i en grupp på fyra och det räckte inte till avancemang, men glad och nöjd ändå. Han hade haft roligt och fått göra det bästa han vet. Tre matcher på skoltid och senare, på kvällen, en match med laget. Hur bra kan det bli?

Emil blir omkramad efter gjort mål.

Idag...

...håller jag tummarna för Emil, som spelar Energikicken på Heden med femmorna. Hoppas det blir kul. Och även för Thea som har dansuppvisning i kväll. Hon har laddat med halsband, ringar, diadem och läppglans. Tyvärr finns inga bilder än för Fredrik fick ta kameran för att ta kort på fotbollsspelandet. Bilderna kommer förhoppningsvis senare.

Sport är farligt!

Några killar och tjejer i nian har spelat skol-dm i fotboll idag. Två lärare följde med som ledare, Magister X och Fröken Y. Magister X låg i gräset mellan två planer och fick en boll i huvudet. Den träffade olyckligt och han fick både ett blödande sår och trasiga glasögon. När han ringer och berättar detta för Fröken Y kör hon ner i diket då hon svarar i mobilen samtidigt som hon kör...

Dags för hemmaman-eran!

Jag vill ha en hemma-man! Förstår precis varför män tycker detta med jämlikhet och kvinnlig frigörelse är fullständigt onödigt. Vem vill inte kunna åka till arbetet i lugn och ro, utan att agera general och skrika ut order och hot om vartannat. Samtidigt som man märker att dagens out-fit börjar bli skrynklig och svettig innan den ens hunnit ut genom dörren. Eller kunna avsluta arbetet utan bekymmer för att komma försent till hämtning? Tänk vad underbart att slippa ha logistikboken i huvudet hela tiden och fundera ut hur fort man kan köra från dansen för att lämna ett barn, till handbollen för att lämna ett annat och sedan till dansen igen för att hämta första igen och slutligen till handbollen för att hämta det andra, eller var det tredje? Var är han förresten? Ja, och så var det ju hem också, äta kvällsmat, borsta tänder, få barn i säng..Det är då man önskar att man har ett sådant arbete som innebär att man får åka till exempelvis Kroatien i en vecka. Eller ha en hemma-man. Under större delen av förra århundrandet var hemmafruar en vanlig företeelse och varför kan inte 2000-talet bli hemma-männens århundrade? Är det någon som kan erbjuda mig ett jobb där jag tjänar lite drygt dubbelt så mycket som jag gör idag? Behöver nog ekonomiskt incitament för att kunna övertyga Fredrik om min fantastiska idé.

Han gör sig bra som hemmaman, tycker ni inte? Så här trevligt var det när jag kom hem från arbetet i dag:

Vem vill vara lik sin mamma?

Man brukar säga att det inte går att lära gamla hundar att sitta, men det är verkligen inte sant.  Igår blev jag SÅ glad när jag hörde att min mamma har börjat använda cykelhjälm när hon cyklar till Sahlgrenska. Dessutom har hon ju börjat källsortera sina sopor också. Jag tycker det är fantastiskt och inspirerande att se att bli äldre inte innebär att man slutar lära sig nya saker och bara går på i samma spår. Hurra för mamma! Det är nog inte många som vill höra, eller märka, att man blivit som sin mamma, men egentligen så är det nog inte så dumt.

Det är inte mamma på bilden, men får höra ibland att jag är lik henne så prova att kisa lite, så kanske det är typ så hon ser ut när hon susar fram genom Änggården. Undrar hur den nya hjälmen ser ut?

En annan i mitt liv som är fantastisk på att lära sig nya saker är:

Har varit på utvecklingssamtal och här ser ni killen som så gott som prickade in alla rätt på nationella proven! Fick mycket beröm, enda kritiken var att ibland går det lite för fort och då kan det bli misstag. Hmm..har Emil bråttom? Då skulle hans lärare träffat honom för när han var två år. Han är ju rena snigeln idag....Men ändå. Sjukt stolt mamma och lite overklig känsla att vi fått till det så här bra.

Ursäkta jämförelsen med en hund, mamma :) Och för gammal med...

Gröna fingrar

Här ska ni få se hur fint det har blivit i vår trädgård efter helgen. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag gillar trädgårdsarbete eller om det är min pedantiska ådra som gör sig påmind. För vem gillar inte att ha det fint runt omkring sig? Är det bara jag som tänker att i år så är jag nöjd, inga nya projekt utan bara sitta i solstolen och läsa och njuta men så hamnar man där i trädgårdsaffären i alla fall.  I helgen blev det en ny blomrabatt, en odlingsbänk, en ny lavendelrabatt och några nya tomatplantor. En solros till Thea, som går på avdelningen Solrosen, blev det också. Vet inte om den ska stå i kruka eller om vi ska plantera den någonstans.

Dessa kvistar ska föreställa en dahlia. Jag misstänker starkt att jag inte riktigt vinterförvarat den på rätt sätt. Är det någon som tror att den kommer att blomma igen?

Och så sista frågan. När är det dags att ta ut Theas äppleträd? Är det för kallt? Har lyckats hålla vid liv i ett år och vill ABSOLUT inte ta död på den nu. Vet inte om jag skulle bli förlåten.

T(h)ea for two

Svartvinbärste med honung är en klen tröst när man har krupp, men lindrar fantastiskt gott. Stackars Thea. Det är inte roligt att gå upp fyra på natten för att läsa några omgångar "Rut och Knut" men vad gör man inte för sin lilla ängel. Det som är konstigt med våra små är att fastän de varit uppe sent eller sovit dåligt så vaknar de tidigare än någonsin. Jag gjorde ett försök att få sova lite till medan Thea tittade på barnprogram, men av någon anledning har våra barn ett behov att alltid berätta vad de leker eller vad de ser, så det blev inte så mycket lugn och ro som jag hade hoppats. Jag ska nog spara detta tills de blir tonåringar då jag sitter och önskar att man fick reda på någonting... Till slut kommer Thea och hämtar mig, säger att jag ska blunda och tar mig i handen.

Och då kom belöningen. Vilken underbar överraskning va, mamma? frågade Thea. Man kan ju inget annat än hålla med. Underbara barn som vet precis hur man ska rädda en dag efter en dålig nattsömn.