Finfint utflyktsmål

Jag och tjejerna mötte upp båtfolket i Hunnebostrand. Med oss hade vi systerfamiljen som var på besök från Stockholm. Vi var på stranden och badade. Där fanns ett hopptorn som lockade de äldre barnen. Tack och lov hoppade de inte från tio meter, men från sju och fem. Fy, det är så man inte vågar titta. På vägen mellan badstranden i Ulebergshamn och hamnen i Hunnebo så finns en kulturspark med stenskulpturer. Fantastiskt vad man kan göra med sten. Det mest grundläggande materialet och så många olika utseende med egentligen samma mineral. Ett besök rekommenderas verkligen.

Mor- och farföräldrar

Jag älskade att vara med min mormor och morfar eller farmor och farfar när jag var liten. Vara på landet i Stenkullen och leka med favorithundarna, plocka rabarber som mormor snittade och strödde strösocker på. Gick och sög på dem i evigheter. Eller klä ut mig med farmors glansiga underklänningar och högklackade skor. Med hundratals olika clipsörhängen att välja mellan. Därför är det så roligt att även mina barn får riktig kvalitetstid med sina mor- och farföräldrar. Thea har varit på resa till Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby med mormor, morfar och kusinen Livia. Emil har varit på båtsemester med farfars båt. Mysigt nog blev även Fredrik inbjuden till resan av Emil. Som mamma eller pappa får man passa på så länge man är önskad.

Lite utav varje

Vilken sommar! Sitter nu i ett svalt och skuggigt kök, svettig och salt och väldigt ofräsch. Men jag klagar absolut inte det är precis detta jag går och längtar efter hela året. Sol och salta bad. Det är inte helt varmt och skönt i vattnet än, men nu har det blivit så varmt på land att jag behöver svalka mig i vattnet då och då. Roligaste badminnet från denna sommar kommer vara hur duktig Thea har blivit i vattnet. Hoppar själv från bryggan och simmar som bara den. Med bara en simring som hjälp. Eftersom jag själv är inte är någon vattentalang är det roligt att mina barn inte följt mina fotspår. Emil och JulieElla hoppar och dyker, från höga höjder dessutom. Förstår inte alls hur de vågar.
  Denna vecka har varit så intensiv att den inte riktigt varit som våra andra lugna veckor. Först var vi hemma i stan i två dagar och skulle hinna allt. Bland annat blev det ett biobesök på sista Harry Potter-filmen. Tyvärr måste jag säga för jag har verkligen gillat dem, både böckerna och filmerna. Lite sorgligt att berättelsen är avslutad, men Rowling har fått ihop det riktigt bra.

Lite pyssel har det också blivit. En VÄLDIGT fin lila gungstol blev det, och så har jag klätt om lampskärmar för första gången. Ska bli roligt att se hur resultatet blir. Själva hållarna är under målning.

Första gången jag gjorde sylt var det också. Vi har fått en lekstuga till skänks och behöver flytta på våra vinbärsbuskar för att få en bra plats åt den i trädgården. JulieElla gick därför ut en stund och gjorde rent hus bland buskarna. Eftersom vi bakat så mycket redan provade vi att göra sylt. Och faktiskt tänker jag skryta och berätta att den blev fantastiskt god. Och att jag dessutom vågade mig på att trixa mellan några olika recept. Jag som inte annars vågar avvika en ml från kokböckerna.

Sommartider

Livet är som bäst när solen skiner och man kan ligga på en strand hela dagen. Då kan till och med familjen fart och fläkt koppla av. Fick ett fantastiskt tips av våra vänner här på sommarorten och har haft två underbara dagar vid en strand i ett naturreservat. Efter en kort biltur och en liten vandring över vacker ljunghed kom vi fram till en fin sandstrand. Där var inte så många soldyrkare och det gjorde det lite extra fint.

  Bara solat, fikat, plockat stenar och snäckor och naturligtvis badat. Till och med jag. Lite kallt är det fortfarande, men det är katastrof att vara så här länge vid havet utan att bada så jag fick allt bita ihop. Emil och JulieElla snorklar omkring och är som små vattendjur. Thea börjar få kläm på simtagen och känner sig mer och mer trygg med att flyta omkring med armpuffar.

Skönt att slappa på stranden.

Emellanåt måste man röra på sig. Plocka stenar och snäckor är mysigt.

Surfartjejen

Krabbfiske

Myror i brallan och kli i fingrarna

Det kliar i fingrarna på mig när jag inte grejar med något. Det är sjukt vad jag är dålig på att bara vara. Dessutom är jag i ett fantastiskt hus, som man skulle kunna göra hur mycket som helst i, men det är inte riktigt fritt fram då jag bara är här till låns, så att säga. Då längtade jag hem lite. Där det finns massa härliga projekt att ta tag i. Håller på att måla gungstol och sy nya gardiner. Så jag liftade med båt till Göteborg. Fantastiskt fint att få se hela kusten utifrån. Fast det tog mycket längre tid var det både vackrare och trevligare än att ta bussen.
  En natt och en halv dag var jag hemma och pysslade. Sedan var det för tyst. Sommarpratarna kunde inte riktigt väga upp familjens ljuva stämmor. Så jag tog bussen tillbaka igen. Och lämnade pysslet efter mig. Så nu sitter jag vid datorn och läser bloggar och ser på hur fint andra fixar det. Det är som att äta ostfralla när man är ute och fikar fast man egentligen vill ha räkmacka.
  Bättre är  det då att springa runt i bergen. Fick sällskap av JulieElla. Och idag fanns det varmvatten när vi kom tillbaka.

Nu ska jag sluta tjata

Här kommer sista inlägget om vår fantastiska bakbok.

Medan jag suttit vid datorn hela dagen (försöker avsluta min geografikurs) så har Fredrik bakat citronkaka med barnen. Jag gjorde ett stort inköp av citroner förra veckan då jag trodde jag skulle hinna göra flädersaft, men det hanns inte med mellan alla handbollsmatcher, så nu hade vi massa citroner att göra av med. Resultatet blev mycket gott.

Trixet för att få den extra god var att hälla en citronlag över den varma och färdiggräddade kakan. Gav lite extra syrlighet.

Kalldusch

Fick med mig  Emil på en löprunda i bergen idag. Det var på tiden. Han är väldigt bra träningssällskap då han hjälper mig få upp tempot lite. Eftersom kompisen åkt iväg på annan semesterort för ett par dagar duger mammas sällskap. Sprang intervall på ett sätt som jag verkligen kan rekommendera. Värm upp i lagom löptakt ca 10 min. Sedan börjar det verkliga passet. Spring fort i 8 min, långsamt i 4 min, snabbt i 6 min, långsamt i 3 min, snabbt i 4 min, långsamt i 2 min, sista snabba i 2 min och avsluta med 10 min joggning, i lugnt tempo. Det behöver inte just vara dessa tidsintervaller, vitsen är att växla mellan snabbt och långsamt och att varje jobbig del blir kortare och kortare. Helt psykologiskt perfekt. Känns inte ens jobbigt. Och vips har man nästan sprungit en mil!
  Kallduschen då? Jo, den kom när vi kom hem och det visade sig att varmvattenberedaren hade lagt av. Att kallduscha efter en löpträning kanske är hälsosamt, vem vet. Men inget jag vill rekommendera. Det känns lite som att bli snuvad på konfekten då jag brukar tänka på duschen efteråt när jag sliter som mest i spåret.

Båtsjuka

Igår hade vi en fantastisk dag på sjön. Fint väder, vacker utsikt och trevligt sällskap. Barnen håller sig lugnare ombord när båten kör, tack och lov, annars hade det blivt fartfyllt. Fartfyllt blev det ändå, fast på annat sätt. Framför allt Emil och Thea visade sig vara riktiga fartdårar och hetsade på deras morfar att köra så vi skuttade fram på vågorna. Det uppskattades och var bättre än Liseberg.

I början gick det lugnt till. Jag och Thea satt och solade, Emil körde och JulieElla satt och tittade på film.

Vi ankrade utanför Bovallstrand så att de större barnen fick bada lite, medan vi andra fixade mellanmål. Fruktsallad med keso för de stora och fruktsallad utan keso för de små.

På vägen hem från Hamburgsund så satt vi uppe vid fören, där det periodvis skuttade så barnen tjöt av skratt och mamman satt med hjärtat i halsgropen. Det var tur att vi kom in i farvatten där man inte fick köra så fort så att jag fick återhämta mig emellanåt.
  Jag var väldigt nöjd med båtresan då jag klarade mig bra från båtsjuka. Det var bara lite när vi mitt ute i havet och guppade en stund. Däremot är det värre idag. Nu svajar det till lite då och då och jag har yrsel. Men, men det är väl smällar man får ta. Det är förhoppningsvis  övergående. Får väl vänja mig om jag ska ut och åka med mina barns alla lyxbåtar som de ska skaffa när de blir större. De satt alla och pekade ut några exemplar som de kunde tänka sig. Eftersom det fanns så många spännande varianter så insåg de att de nog skulle behöva ett par stycken. För att täcka in alla behov. De större är ju himla fräcka men går inte så fort...

Trädgårdstips

Det är alltid svårt när man ska göra någonting helt från början. Då tänker jag exempelvis på att bygga ett helt nytt hus, bygga om eller anlägga en helt ny trädgård. Eller för den delen flytta in till ett nytt ställe. Även om man är duktig på att rita upp en plan så har jag ändå svårt att se hur det kommer att bli. Tycker det är mycket lättare och roligare med småplock. Det enklaste är kanske att kopiera från andra, men det är ju inte alltid så kul. Det är ju inte heller alltid det går då man kanske inte har samma förutsättningar. Jag har blivit tillfrågad om råd om trädgårdsanläggning. Smickrande, men egentligen konstigt då detta inte alls är min expertis. Vad gäller trädgård så tänker jag alltid innan året börjar att i år är det bara underhållning som gäller. Och min plan var att följa trädgårdsskolan på G-P:s hemsida. Men så blev det, som ni har kunnat läsa, ändå några nya rabatter. Just nu längtar jag hem till min lavendelrabatt så jag kan pröva lavendelcupcakesen i favoritkokboken. Men hur gör man när man anlägger en ny trädgård? Det är så svårt med trädgård också eftersom det man vill ha kanske inte alls passa ens förhållanden. Ni som bor ute vid västkusten och är duktiga på detta kanske kan ge några tips? Jag vet i alla fall en som borde...

Min korta karriär som sommarkonditor

Tänk vad mycket tid man har på semestern. I går morse bakade vi cupcakes för att bjuda våra båtresenärer. Lyckades komma över en fantastiskt inspirerande bakbok i våras, Lyxiga cupcakes och läckra kakor Bakverk från berömda Humingbird Bakery i London. Mycket trevlig sommarlektyr där det vattnas i gommen av varenda recept. Jag som inte egentligen är svag för bakverk. Och i ärlighetens namn är det roligare att tillverka dem än att äta upp dem så det bästa är när vi får gäster. Eller som sist när jag lyckades involvera några barnkompisar så de kunde ta med sig några muffins att bjuda mamma och mormor på.

 Jag blir alltid överraskad av mina bakkonster och står alltid och skryter över hur fina de blev och sitter och smaskar högljutt. Inte alls i enlighet med god sed och vett och etikett. Idag fick jag också en fantastisk idé om att jag kunde baka så kunde Emil, JulieElla och Thea få dem och gå runt och sälja här i sommarhusen. Skulle passa perfekt till eftermiddagskaffet. Här finns inget bra konditori så det skulle säkert göra susen. Och för att förtydliga så skulle barnen få dela på vinsten. Jag är inte för att utnyttja barnarbete. Men så påpekade min man, miljö- och hälsoskyddsinspektören att kommunens livsmedelsinspektörer skulle ha lite synpunkter på detta. Byråkratiskt tjafs! Fast det är klart. Hade inte varit roligt om jag lyckades matförgifta halva Fisketången. Men det hade varit ett bra sätt att få baka och ändå kunnat göra sig av med resultatet på ett hälsosamt sätt.

För mycket tid ger utrymme till för många tankar

Jaha, det är så här livet hade varit utan några barn. Helt tyst och alldeles för mycket tid att sitta vid datorn. Tur att det bara är tillfälligt och inte så vi har det. Jag får ibland nypa mig i armen då det slår mig att jag har tre, nu halvstora, barn. Märklig känsla, men också underbar. Viktigt att njuta av det för det är egentligen ingen självklarhet att det är så. Men ändå, man måste ta det som en självklarhet för annars blir man knäpp. Om man skulle gå omkring och tänka på hur fruktansvärt det vore om vi inte var fem i familjen längre. Upplevde den känslan under några sekunder för ett par vintrar sedan. Det var stor skräck. Nej, uppskatta det man har varje dag och ändå leva som om det är en självklarhet. Då blir det nog bra.

Fint besök

Idag fick vi båtbesök så vi har hängt i hamnen och ätit mat. Det var inte riktigt lugn och ro då våra barn VERKLIGEN inte vet hur man sitter still. Inte någon av dem. Verkar inte spela någon roll hur gamla de blir. Lyssnar bättre gör de definitivt, lugnare i allmänhet är de också men myrorna i baken de kryper runt lika bra som tidigare. De har inte heller så stor båtvana att de förstår att de hörs över hela havet heller. Så det blev mycket hyschande. Men trevligt var det. Finns som sagt inte många bättre platser att vara på vid havet när solen värmer. En promenad till Smögen blev det också. Vilken utsikt!

Emil var dock inte helt nöjd med utflykten. Bättre spela fotboll i parken än att gå till Smögenbryggan och shoppa eller äta räkmacka.

Stafettläsning

Idag vill jag mest av allt slappa i hängmattan och läsa. Min bok är så himla spännande. För dryga tio år sedan sträckläste jag Sjöwall Wahlöös deckarserie, den om Martin Beck och hans kollegor. Alltså den ursprungliga, inte de tusen TV- och filmavsnitt som blivit till i efterhand. Personskildringarna i den här danska serien påminner lite om den. Huvudpersonen, Carl Mörck, är lite härligt bitter och ironisk, men man kan ana en hyggelig person under ytan. Jag ligger och småskrattar åt honom lite titt som tätt. Själva brotten han löser är gamla och olösta, lite cold cases. Han är förpassad till källaren för att lösa dessa "ointressanta" brott just för att han är omöjlig att arbeta med och de kan inte bli av med honom på annat sätt. Det visar sig dock att inte ens detta fungerar. För Mörck har aldrig kommit ur trotsåldern och gör precis tvärtom vad han bli tillsagd.

Det gäller även att ligga i och läsa på för det är jag som har fortsättningen och Fredrik är snart klar med första. Vi har en slags stafettläsning.

I brist på hängmatta får balkongen duga.

Söndagsångest

Helt sjukt nog har jag redan fått söndagsångest och tänker att Herregud nu är semestern nästan slut. Det är ju inte klokt. Nu har ju Fredriks semester inte ens börjat. Men halva min har gått, och det har gått alldeles för fort och varit alldeles för bra. Kan det vara det? Det är dock inte likt mig att vara pessimist och tänka att glaset är halvtomt. Fungerar den liknelsen med att halva semestern har gått, i stället för att tänka att halva är kvar? Tänk vad mycket mer roligt vi kommer att ha. Så ska man tänka i stället. Skärpning. Ska nog ut och springa bort de tråkiga känslorna.

Ja ja. I stället för sport blev det husmorssysslor. Sy nya köksgardiner med min gröna raritet. Är inte så förtjust i att stryka så gardiner och dukar byts inte ut så ofta här hemma. Den enda är vår köksduk som har en tendens att bli nerfläckad så fort det kommit en nytvättad och nystruken på bordet. Alla andra får dock sitta länge. Som våra köksgardiner som tronat i fönstret sedan vi flyttade in, i nästan sex år. Men nu var det dags för förnyelse. Det blev dock blommönster, samma modell och färgskala. Det gäller att inte chocka. Vi måste ju känna igen oss;)

Fint va? Lite somrigare blev det också.

Tomhet

Jaha, nu var det slut för denna gång och tomhetskänslan infinner sig. Vad ska vi hitta på nu? Likadant varje gång, stora internationella tävlingar som jag följt på TV eller mindre tävlingar med barnen. Spelar ingen roll vilken dignitet, lika tomt känns det. Precis som om jag inte har något annat liv. Hm, det kanske jag inte har...

Tyvärr gick det inte så bra för Emils lag rent resultatmässigt, men många positiva saker kan killarna ändå ta med sig. Som bitvis fantastiskt anfallsspel, som dagens match mot danska Strandby-Elling. En fröjd för ögat. Då fick de sådan fart på benen emellanåt att de nästan chockade sig själva. Sedan så har de också spelat ganska bra försvarsspel. Precis som de brukar. Det som inte riktigt fungerade var avsluten, men, men de är ju unga så tids nog...

Nu blommar det!

Nu blommar det hemma hos oss. Min porslinsblomma är svårflirtad, men nu blommar den och sprider underbar doft i vardagsrummet.

Den roligaste blomningen är dock Theas blomma, som hon planterat på förskolan. Hon är fullständigt övertygad om att det även kommer meloner. Den som lever får se...

Lite blomsterprakt och fruktodling ger i alla fall naturkänsla även inomhus.

Lejonmorsan ryter till

Idag var det lejonmamman Linda som stod vid sidan av planen. Och speldjävulen. Ingen bra kombination. Jag var fly rasande på domaren och stod och svor och sparkade i sargen. Så man inte alls ska göra egentligen. Men som samtidigt inte går att undvika när ett lag spelar fult och domaren tillåter allt. Emil brukar vara svår att stoppa. Det enda som går är att ta till fula knep och på så sätt få honom på dåligt humör. Då spelar han inte bra längre. Det var precis vad som hände. Efter fått flera smällar på halsen, knuffar i ryggen och drag i armen gick han ut och satte sig och grät. Då väcktes onda tankar. Att jag bara stod och svor och sparkade i planket, tycker jag egentligen inte är så farligt. Men det tycker visst andra för en rejäl, präktig tillsägelse fick jag. Av en mamma till en spelare i motståndarelaget. Det hade varit bättre om hon la den energin på att uppfostra sin son så han inte dunkar på min.

Muffinsbak

JulieElla älskar plocka bär så jag har inte mycket annat att göra än att baka. När man har tid så är ju det också en ganska trevlig sysselsättning. Det har blivit rabarberpajer, vinbärsmuffins och blåbärsmuffins. Som tur är går det även att använda bären direkt i morgonyoghurten. Barnen är dock mer intresserade av att baka än att äta så det är mest jag som äter. Så det där med muffinsbak kan det kanske bli i dubbel bemärkelse...

Hjälpredan i köket.

Så här skulle de se ut.



Resultatet blev ganska likt, eller hur?

Partille cup

Sitter och pustar ut efter två dagar på Heden. Där är så mycket människor så man blir alldeles snurrig. Tur att barnen är lite större så de håller koll på sig själva. Man behöver inte ha fullständig hjärtklappning för att tappa bort dem i alla fall. Hjärtklappningen kommer av helt andra orsaker. Spännande matcher och dåliga domslut. I går spelade Emils lag mot ett mycket duktigt belgiskt. Sävehof fick inte till sitt spel och skapade väldigt få målchanser. Förlorade till slut med tio mål.
  Idag gick det mycket bättre. Fantastiskt spel, tufft försvar och väldigt rörligt anfallsspel. Trots det fick de stryk i första matchen med två bollar. De spelade mot ett kroatiskt lag och tyvärr fick de ta lite för många steg och några strypgrepp för mycket. Men det är så det är i bland. Lika bra spel i tredje matchen, mot Bjurslätt, och där kom den efterlängtade och välförtjänta segern. Sävehof sprang förbi dem och var väldigt svårstoppade. Nu håller vi tummarna för fler segrar i morgon.