Jaha, nu var det slut för denna gång och tomhetskänslan infinner sig. Vad ska vi hitta på nu? Likadant varje gång, stora internationella tävlingar som jag följt på TV eller mindre tävlingar med barnen. Spelar ingen roll vilken dignitet, lika tomt känns det. Precis som om jag inte har något annat liv. Hm, det kanske jag inte har...
Tyvärr gick det inte så bra för Emils lag rent resultatmässigt, men många positiva saker kan killarna ändå ta med sig. Som bitvis fantastiskt anfallsspel, som dagens match mot danska Strandby-Elling. En fröjd för ögat. Då fick de sådan fart på benen emellanåt att de nästan chockade sig själva. Sedan så har de också spelat ganska bra försvarsspel. Precis som de brukar. Det som inte riktigt fungerade var avsluten, men, men de är ju unga så tids nog...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar